egotrippusmaximus.blogg.se

Det blev en ganska lång paus här på bloggen, vilket jag är fullt medveten om. Lite kanske det handlade om att jag inte riktigt kom på något intressant att skriva om efter att hockeyn fick sig ett nackskott. Det har liksom inte hänt något av värde om man säger så. 

 

Men nu jäklar, nu vet jag knappt i vilken ände jag ska börja i, så vi får väl se vad det blir av det hela idag. 

 

Fast vi kan väl börja med det jag avslutade på sist. 

För min "mystery woman" från planet är ingen sådan längre. 

Hittade hennes sida på FB. 

 

Det var egentligen inte särskilt svårt heller. Tog väl max en halvtimme eller nått. Handlade mest om en kombination av att använda de där öronen som får mitt huvud att se ut som en vingmutter och faktiskt lyssna på vad hon sade, samt en smula intelligens och naturligtvis en gnutta flax också. Eller iofs, det behövdes mer än bara en gnutta tur. Hade hon valt att ha nån annan profilbild än en av sig själv så hade jag ju varit rökt, oavsett hur mycket jag än letat. Så turen ska man inte förneka att den behövdes. 

 

 

Och sen har vi då naturligtvis även det faktum att jag har min nyfikenhet som gör att när jag vill ta reda på något så tar jag reda på det. Förmodligen är det väl någon form av OCD det där att inte kunna låta bli att ta reda på något jag undrar över. Ibland har man nytta av det, andra gånger inte. Som att t.ex försöka sova och helt plötsligt få för sig att testa hur många amerikanska presidenter man kan och vilka årtal de satt, vilket har hänt, och som slutade med att jag fick kliva upp och googla vem som var president mellan vissa årtal som jag inte kunde i huvudet. 

 

Det har hänt att folk har förundrats över hur mycket skit jag har i skallen, som egentligen är onödigt vetande. Och visst är det skoj att vara allmänbildad, men det har kostat rätt många sömnlösa nätter också kan jag lova. Men i gengäld så kan jag alla städer som haft ett sommar OS utantill, och med lite eftertanke så kan jag nog pricka in alla som varit generalsekreterare för FN med lite betänketid. Eller så lär jag behöva ta reda på det nu innan jag går och lägger mig ikväll....Gaaah! Idiot!

 

Och idag är det ju rätt meningslöst att vara allmänbildad kan man kanske tycka. Vilken idiot som helst har ju google och wikipedia i fickan. Ända tills man kommer på att vem som helst kan skapa en wikipediasida...

 

Fast nu drev jag bort lite från ämnet. Det jag skulle dryfta var ju det faktum att jag hittade flickan som jag tillbringade ett halvt dygn med. Jag kände att jag var tvungen att åtminstone få reda på vad hon heter. För jag tappade ju bollen totalt där när jag inte ens gjorde det mest fundamentala och faktiskt presenterade mig, vilket jag typ borde gjort direkt. Bara rent normalt hyfs att göra liksom. 

 

Så vad ska jag göra nu då?

 

Visst skulle jag kunna skicka någon form av mess till henne, men samtidigt kan jag inte låta bli att känna att det finns en god möjligthet att denna flicka som inte heller berättade vad hon hette för mig läser det messet och oavsett hur väl jag formulerar det så ryggar hon två meter och tänker för sig själv: 

 

Jag menar, det ÄR ju lite stalkeralert på att hitta någon på nätet på det där viset. Men jag får väl gå efter den där "den som ifrågasätter om han är galen är inte det" och helt enkelt tänka att eftersom jag oroar mig för att framstå som en cyberstalker så är jag inte det. 

 

För egentligen borde jag väl få någon form av bonuspoäng för att jag faktiskt lyssnade på henne när hon pratade. Om jag inte hade gjort det så hade jag inte haft något att gå efter. Och nog får det väl ses som en rejäl portion intelligens att faktiskt lyckas finna henne också. Det är ju även fullt möjligt att hon vill bli hittad. Och jag vet att även om hon lyssnade på mig när jag pratade så finns det inget hon kan använda för att hitta mig med. Inget av det jag berättade är sökbar information nämligen. Hade det varit en romantiskt film så hade det ju varit übergulligt och puttinuttigt att jag tog mig tiden att leta. 

 

Jag kan inte låta bli att tänka på scenen i "Will Hunting" där Matt Damon och Robin Williams i stort sett diskuterar samma sak. Ni vet den där: 

Fast det är väl egentligen inte riktigt det som är mitt dilemma. Jag vet inte ens vad jag vill med det hela. Tänker mest bara att det var en trevlig tjej som det var enkelt att snacka med och på något sätt känns det dumt att kasta bort en möjlighet till en sådan person i sin vänkrets. Det är ju inte varje dag man stöter på sådana människor liksom. Det finns ju de som lägger till personer på sin vänlista på FB för betydligt mindre än sådär, och även om jag själv kan vara ganska restriktiv så finns det personer på min vänlista som jag knappt vet vem det egentligen är. 

 

Sen kan man ju iofs alltid göra ekvationen. Om jag inte tar kontakt med henne och bara lämnar allt därhän så lär vi aldrig mer ses eller höras för resten av evigheten. 

Om jag skickar ett mess och hon tycker att jag verkar psyko och ber mig ta en enkel resa till månens baksida så....tja same same but different. Så egentligen kan jag ju inte förlora något..?

 

Det enda jag egentligen vet är att 13h flygresa kändes inte lika jobbig som resan ner då jag inte hade någon alls att prata med. Kanske skulle man bara lämna det där och inte rota mer i det?