egotrippusmaximus.blogg.se

Det har ju varit en och annan tur just nu kring OS som pågår i Ryssland. Dock kan jag inte säga så mycket om själva tävlandet eftersom jag inte fått rätt på några tv-kanaler ännu och SVT har ju som bekant lagt sig på rygg och valt att inte köpa några sändningsrättigheter.

Så vi kan väl börja där. Ett SVT som är helfinansierat av staten, en stat som TVINGAR varenda jävel med tv, dator eller surfplatta att betala en tv-licens. Det spelar ingen roll om du har tvkanaler eller inte, så länge du har utrustningen som möjliggör att du kan se på tv så måste du betala tv-licensen. Annars får du böter. Seriösa böter.

Såvida man inte är en politiker såklart. De kan skita i att betala licensen i flera år, sen när de väl blir påkomna med det så är det ett ”hejsan hoppsan faller raller ra” och så betalar man in en slant. Problem solved…

Enligt statens sätt att se på tv-licensen så skulle man även kunna fälla varenda man för våldtäkt. Inte för att man våldtagit någon, utan enbart för att man har utrustningen som krävs för att göra det. Tv-licensen är i stort sett det största statligt genomförda rånet i mannaminne.

Fast jag stör väl mig inte egentligen på själva licensen. Det är liksom fine, bara att betala, även om man vid detta laget bör göra om den till en skatt så att alla arbetande individer får vara med och pynta. Dock kan man ju minska ner den en aning.

Det jag stör mig på är faktist summan. För det är rätt äckligt mycket pengar staten cashar in på den där jävla licensen, men det är fan inte mycket man får i gengäld. Vi gör ett litet räkneexempel. Om minnet inte sviker mig helt så är det 519 kr per kvartal, dvs 2076 kr per helår. Jag googlade runt och fick upp en siffra på att 3.5 miljoner hushåll år 2009 betalade sin licens. Och att antalet ökat de senaste åren. Så vi lägger väl till 200 000 sedan dess.

Alltså. 3.7 miljoner X 2076 kr = 7.681200 000 kr enligt min miniräknare.

Sju miljarder sexhundraåttioen miljoner tvåhundratusen kronor.

För de pengarna erbjuder SVT under OS ett ”livechat” där deras fruktansvärt duktiga reportrar får sitta och direktrapportera i en chat. För de har ju inte tillåtelse att sända några rörliga bilder, och vill inte göra ljudreportage eftersom det konkurrerar med lika statligt ägda Sveriges Radio.

Jag fattar egentligen inte varför just det där med att inte vilja konkurrera med S.R ska spela nån roll. Om man använder en sportreferens så spelar de ju för samma klubb och har samma lagledning, det är bara att det utövar två olika sporter så att säga. Båda har säkert sina fans oavsett.

Nu fattar jag ju såklart att licenspengarna ska gå till mer än bara ett OS, men Viasat hade ju råd att köpa rättigheterna och jag känner mig rätt säker på att de inte håvar in sju miljarder varje år på abonnenter och reklampengar. Jag menar, varje år. Garanterade pengar.

Svt skulle kunna satsa hela årets inkomst på bara OS och ändå veta att de har över sju miljarder i inkomst nästa år. Reklamkanaler får ju räkna med att tappa abonnenter och annonsörer. Där finns det nog inga garantier.

Man kan lugnt säga att jag är ganska missnöjd med att inte kunna se något OS i det där ypperliga SVTPlay som finns tillgängligt för alla med en tvapparat. Framförallt tycker jag inte att det är ett värdigt substitut med en ”livechat” för mina pengar. Jag ska inte gå in på vad jag tycker om snedfördelningen i deras utbud och vad jag anser om programmet som får pengarna istället, för jag gjorde ju det misstaget i ett FB-inlägg och fick en massa hat av någon som valde att svälja elefanterna och sila myggorna.

Bottom line är att SVT är public service, och det finns regler som säger att evenemang av stor nationell vikt måste sändas i kanaler som når ut till en viss procent av folket. Ett OS är enligt mig av stor nationell vikt, och cheferna på SVT borde ha sett till att betala enligt mig. Men eftersom jag inte är en av de där cheferna så finns det säkert massor av fulspel bakom kulisserna också, det betvivlar jag inte alls.

Men om vi struntar i SVT för en stund och tänker på IOK en liten stund istället.

För de har verkligen gjort bort sig känns det som. Massor av konstiga beslut och sjuka grejer.

Det började med den svenska målvakten i ishockey, Valentina Lazina Wallner, som ville göra en hyllning till den stora hjälten och förebilden för henne, den så tragiskt bortgångne Stefan Liv, genom att ha hans porträtt målat på masken.

IOK klev in direkt!

Nix pix, inga porträtt på någon del av utrustningen i OS. Strängeligen förbjudet!

På ett sätt kan jag köpa det. Även om jag tycker att man borde kunna se från fall till fall vad det är man förbjuder så förstår jag det på ett sätt ändå.

För tänk om nån jävla dåre vill hylla Mussolini, Hitler, Stalin eller nån annan form av person som brutit mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Det sägs ju att den enda skillnaden på en terrorist och en patriot handlar om vem som vinner kriget och får skriva historien.

Så okej, jag köper det. Inga porträtt på utrustningen.

Då kom nästa grej. Fast nu minns jag inte om jag tar allt i kronologisk ordning, men vi hoppas väl på det.

Norska skidlandslagets Astrid Jakobsen fick beskedet att hennes bror och träningskamrat hastigt gått bort. En stor chock för hela landslaget som naturligtvis kände honom. Så de valde att hedra honom genom att genomföra tävlingen med ett litet svart sorgeband på armen.

IOK kliver in igen!

Delar ut en varning till Norge, hotar att ta ifrån dem medaljer. För ett OS ska vara kul och glädjefyllt, inte fan får man ha några sorgeband då inte!

Samma besked fick amerikanskan som ville hylla sin bortgångne vän med ett litet klistermärke på sin hjälm, ett märke som i stort sett ingen fattat vad det betytt om hon inte hade förklarat det.

Men IOK är inte färdiga ännu. Marit Björgen vann ett OS guld, men fick sen beskedet att hon riskerade att bli av med det på grund av en reklamfilm som visats i Norge.

Men vad är det här tänker ni kanske? Alla storstjärnor på ett OS är ju med i reklamfilmer härsan och tvärsan och tjänar ju grova pengar på det. Flera av dem är miljonärer. Så hur fan kan man riskera att bli av med sitt guld för en reklamfilm? Jag menar, det var ju länge sedan man tog bort det där med att man måste vara amatör för att få vara med på ett OS.

Jo, det visade sig att just det företaget som visade reklamen ( för övrigt en reklamsnutt som är inspelad för länge sedan) INTE ÄR EN SPONSOR TILL NORGES OLYMPISKA KOMMITTÉ!

Det var där skon klämde.

Inte att det var en reklamsnutt, utan att det helt enkelt handlar om att så länge ett OS pågår så får man bara visa reklam med företag som sponsrar den nationella olympiska kommittén.

Ett OS är feta cash, och betalar man inte så får man inte vara med och leka.

En gång i tiden handlade OS om de bästa atleterna. Man avbröt krig och utlyste fred så att spelen kunde hållas. Man hyllade vinnarna och ärade dem som mästare. Spelens renhet och tävlandets ideal var det som var viktigast.

Idag är det bara pengar det handlar om.

Det som för övrigt kan tyckas vara det mest märkliga med allt det här var en grej som en kompis till mig pekade ut ganska träffsäkert.

För det är alltså förbjudet att hylla någon med ett porträtt på sin mask, eller klistermärke på sin hjälm. Man får inte ens ha ett litet svart sorgeband för de nyligen bortgångna.

Men den svenska slopestyleåkaren Henrik Harlaut fick lov att tävla i ett par byxor i storlek 4XL nerhasade till knäna, visandes arslet för hela världen.

Det var tydligen helt okej…