Återigen sitter jag här och tänker att det där tilltänkta ämnet jag hade på lut ska få vila en stund till. Det är ju ett ämne som håller sig, som det nog kommer att visa sig så småningom.
Men jag tror att jag har något annat som jag kan skriva om.
Tänker att det borde åtminstone finnas något där värt att skriva om.
Semestern är nu snart avklarad. Fyra veckor gick väldigt fort må jag då säga.
Inte har man lyckats åstadkomma mycket som var planerat, mer än det där med att ta dagen som den kommer. DET har jag klarat av till belåtenhet.
Men det finns grejer att fixa och så småningom blir de säkert fixade också. Allt i god tid.
Trots den tokiga värmebölja som varit så har jag faktiskt bara besökt stranden en enda gång sen jag kom hem. Fast det har ju då sina skäl. Ett av dem är att när jag faktiskt åkte ut dit så visade det sig att Råbocka strand var ganska äcklig med rutten och förmultnad tång överallt, som stank skit och det kändes som att klafsa i gyttja en rätt bra bit ut i havet.
Det andra skälet är att det av en händelse råkade ligga en tjej som solade topless på stranden, och hon låg nästan precis där jag satte mig. Bara sådär lagom snett framför mig. Märkligt fenomen...
Senare fick hon sällskap av en kompis också.
Resultatet blev att jag stannade kvar en aning längre än jag hade tänkt mig. Åkte hem c:a fem minuter efter det att tjejerna gett upp och packat ihop sina grejer. Märkligt fenomen det där att det blev på det viset.
Och jag kunde ganska raskt konstatera åtminstone två saker.
Först och främst konstaterade jag när jag kom hem att jag nog inte var tillräckligt sommarbrun för att kunna sitta några timmar på stranden utan en endaste klick solkräm. Istället blev jag sådär vackert illröd i skinnet som bara blekfeta nordbor kan bli. Således blev det några dagar i skuggan efter det. Andra grejen jag kom på var lite mer direkt, om man säger så.
En del av er har kanske läst mina tidigare haranger kring att den person som kom på att göra kalsonger vita måste vara helt jävla bäng i roten, samt helt fri från anala gaser. Liksom, det krävs inte mycket mer än två ruttna fisar, sen är de fanimej inte särskilt vita längre.
Och när jag satt där på stranden så konstaterade jag att den jävel som kom på att göra badbyxor svarta måste då fanimej vara tvillingbrorsa med den förra tokdåren. För jag kan gladeligen upplysa er om att svarta, tighta badbyxor och stekande solsken är knappast en vinnande kombination. Det var nästan så att jag förväntade mig att någon skulle börja sniffa i luften och utbrista "Är det nån som grillar en chorizo på stranden?"
Men utöver strandhäng och softande i solstolen så har jag faktiskt hunnit med att jobba en hel del också.
Satt i godan ro och sippade på morgonkaffet i trädgården i bara kalsongerna (inte vita) och hade mer eller mindre precis käkat klart frukosten när telefonen ringde.
Då var det visste lite smått panik med bemanningen i ett öltält på Landskronakarnevalen och frågan var om jag ville hjälpa till lite. Jag frågade efter definitionen på "lite" och fick till svar "så länge du har lust"
Med tanke på att man var djupt inne i "semestermode" så var väl lusten lite sisådär. Pengar har jag också fullt tillräckligt av (om man nu kan ha det) så inte ens det var ett särskilt övertygande argument. Men när en kompis frågar så svarar man ju. Så enkelt är det.
Så det var bara till att fråga vart jag ska nånstans, vilket iofs hjälpte föga då dels mina lokalkunskaper om Landskrona är extremt begränsade och dels att det var en tjej som skulle förmedla direktiven.
Jag hittar till idrottshallen i Landskrona, och jag hittar till Suzukihandlaren som jag aldrig kommer besöka igen, men det är liksom allt vad jag hittar i Landskrona. Men jag tänkte att det går säkert att fråga sig fram i värsta fall, så det var bara till att svida om och köra iväg.
Väl framme så hittade jag en stor scen, som var ett av direktiven. Och det fanns ett stort öltält precis intill.
Dock var det inte det jag letade efter, kunde jag konstatera ganska fort. Så jag tänkte att jag ringer väl och frågar.
*ring ring* - Ingen som svarar.
Provar igen. Samma resultat.
Provar igen. Nope. Inget svar.
Använder de få direktiv jag fått till att leta mig fram, och hittar tillslut rätt. Frågar lite syrligt om det inte kan vara en bra idé att svara i telefonen när man ringt in någon som bevisligen inte vet vart han ska.
"Jag har inga fickor" fick jag till svar. Så telefonen låg i handväskan. Kvinnlig logik i sitt esse...
Nåja, allt löste sig tillslut och det var bara till att rocka loss. Fick väl ungefär 2 minuters utbildning på kassan och sen var det liksom learn by doing som gällde. Inte för att det direkt var raketvetenskap, men när det gäller pengar så vill åtminstone jag veta att jag gör rätt varje gång. Vilket jag förmodligen inte gjorde alla gånger, men de gånger som blivit fel har blivit fel på grund av okunskap, inte ohederlighet.
Men det är lite som jag brukar säga till våra säsongsanställda i början:
"Om någon ny gör fel så beror det på att någon erfaren inte visat honom rätt"
Jag kan ju erkänna att det var rätt kul att stå och slänga ut bira till höger och vänster. Och jag gjorde ju mitt bästa för att vara snabb och serviceminded och bemöta alla med ett glatt humör. Men dricksen blev inte direkt något överväldigande, så jag skänkte fredagens vinst till tjejen med den kirurgiskt förbättrade anatomin, eftersom hon tävlade med den andre killen om mest dricks.
När jag kom dit dagen efter och skulle ta en arbets T-shirt så upptäckte jag att det fanns gott om dam-modeller, men knappt någon herr i min storlek. Frågade vad skillnaden var på dam och herrmodellen av tröjorna och fick till svar att dam var mer urringad.
Förmodligen finns det något väldigt sexistisk där, om man vill rota i det...
Eftersom jag var bland de första på plats så tänkte jag att jag kan säkert dra på mig en damtröja, så kan nån av de andra grabbarna få de herrtröjor som fanns kvar. Tänkte att det spelar väl inte så stor roll om jag har lite mer urringning, kanske kan få lite mer dricks på kuppen av det. Min löparskor är dam-modell, så det är ju liksom inte som att jag är särskilt brydd om sånt skit.
Det skulle visa sig att skillnaden på dam och herrmodell var större än jag trodde...
Jag har aldrig ansett mig vara en särskilt grovt byggd person. Kanske inte späd, men inget som vänder på några huvuden på stranden precis. Så eftersom herrtröjan i storlek M passade hur fint som helst så valde jag en likadan storlek i dam.
Det var fanimej som att försöka krypa in i ett korvskinn!!
Redan när jag fått igenom skallen och skulle trä den över bröstkorgen så tog det stopp.
Kändes nästan som att jag borde leta efter en hink vaselin innan jag fortsatte, och tanken på den där söta tjejen med den schyssta hyllan blinkade förbi, och jag minns att jag tänkte "hon måtte då fan ha haft ett skohorn till hjälp för att få in de där tuttarna i den tröjan"
Men några djupa andetag senare så hade tröjan rättat till sig en aning. Visade sig att tröjan var ganska töjbar trots allt. Borde ha kunnat lista ut med tånaglarna att en damtröja ska sitta tajt över bröstet. Även axlarna fick plats efter en stund. Sen var det bara till att rocka loss igen.
Min tanke om att få mer dricks tack vare en tight tröja kom dock på skam. Lyckades få två femkronor i min skål på hela kvällen. Och det där med att alla gillar att ragga på en bartender funkade då fan inte heller. Trots att jag försökte vara så glad och vänlig som jag bara kunde. Fick ett "awe du e för kär" som komplimang dock. Men inte ens den uppenbart homosexuelle mannen med sin rosablommiga handväska visade särskilt stort intresse för mig. Att vara ett ögongodis är uppenbarligen inte min grej. Synd att man inte kan skylta med sitt intellekt på samma sätt som man kan göra med ett par D-kupor...
Samtidigt kan man ju alltid undra om det var bra eller dåligt att inte vara eftertraktad.
Min stackars blonda kollega hade ju inte lika stor tur. Hon fick en väldigt intresserad herre efter sig.
Till en början var han väl rätt harmlös, sprang i hennes kassa hela tiden och kastade ur sig komplimanger. Vid ett tillfälle gav han henne 500 spänn och bara gick därifrån, och tjejen som var både extremt trött på honom vid det laget och knappast intresserad, gav pengarna till mig, så när han återvände så fick han en bira och lite växel. Fast jag föreslog att hon skulle lagt femhundringen i sin dricksburk istället.
Dock skulle det visa sig att ju mer ölen rann ner i honom, desto jobbigare blev han. Hon försökte så gott det gick att undvika honom. Tog ett steg bort från sin kassa när han hängde sig över disken, och gick ifrån när hon kunde.
Tillslut blev hon så desperat att hon påstod att hon var gift med mig, och tro mig, DÅ är man fanimej desperat! Men det enda som det ledde till var att han bytte melodi.
Då helt plötsligt var hon en "jävla fitta" och han berättade även hur mycket han hatade mig.
"Inget illa, men jag bara säger som det är" var argumentet. Utdelat på ytterst bruten svenska.
Förmodligen var det inte särskilt yrkesmässigt korrekt, men när jag sa åt honom "säg fitta en gång till så slår jag dig på käften" så tystnade åtminstone den melodin. Och jag var bra nära att "bara säga som det är" till honom också...
"Du är en tandlös gubbe som ser ut att vara 60 och ser ut att ha ramlat ner från fulträdet med ansiktet före, och slått i varenda gren på vägen ner. Varför i hela helvete skulle en ung och söt tjej vilja vara med dig? Hon skulle inte ens vilja suga av dig om det så sprutade tusenlappar ur kuken på dig!"
Men jag sade aldrig något i den stilen. Misstänker att poletten förmodligen inte ramlat ner ändå, så varför bemöda sig liksom? Man måste ju inte sjunka till den nivån om man inte måste.
En annan grej som jag konstaterade under de där två dygnen när jag slängde ut bira är att folk gärna klagar över priset på en öl. Precis som man klagar över priset på en liter bensin. Men ni anar inte hur mycket öl och vin som hälldes ut när vi städade efter stängning. Ena killen hittade en helt oöppnad bira, och om man köper en bira för 60 spänn (horribelt pris i min mening) och sen inte ens öppnar den, ja då har man nog alldeles för mycket pengar. Eller så har man varit alldeles för full.
Jag får nog ta på mig skulden för att ha sålt till en dam som var alldeles för överförfriskad. Men i ärlighetens namn så märkte jag inte det förrän hon skulle betala, och står och rotar i sin handväska utan att hitta några pengar. Till sist räckte hon väskan till mig och frågade om jag såg några pengar, och när jag sa att jag gjorde det så tyckte hon att jag skulle ta vad jag behövde. Då insåg jag att jag nog inte borde servera denna damen, men det kändes liksom fel att ta ifrån henne burkarna jag redan gett henne.
Återigen, om jag gör fel så är det för att någon inte visat mig rätt...
Så även om det blev ett väldigt oväntat avbrott i semestern så får jag nog erkänna att det var rätt kul ändå. Inte för att jag när några förhoppningar om att bli nån Tom Cruise i "Cocktail" men jag hade nog inte jobbat 25h på två dagar på mitt vanliga jobb, och haft lika roligt.
