Man skulle ju kunna tro att jag skulle haft något att komma med under den här veckan som gått sedan jag senast tog mig tid att blogga. Och man skulle haft rätt.
Men varje gång jag haft en tanke i huvudet om något jag skulle vilja skriva om så har den tanken genast överröstats av det ilskna skränandet som råder just nu. Ett skränande i klass med en stor flock really pissed off sillgrisslor.
Allting den senaste tiden har handlat om politik. I sociala medier, i fikarummet, på tv, på radion och tammefan om jag inte fått både telefonsamtal och sms där man frågat efter min åsikt.
Min åsikt just nu är ganska enkel.
JAG SPYR PÅ POLITIK SNART!!!
Ja, jag fattar.
Vi lever i en demokrati. Att få lov att rösta på vem man vill är både en skyldighet och en rättighet. Att få lov att fritt uttrycka sin åsikt är en frihet vi har enligt lag i vårt fria och demokratiska land.
Emellanåt önskar jag bara att vi kunde införa den där Mirandalagen som de har i USA. Ni vet den där
"You have the right to remain silent. Anything you say can and will be used against you"
Ni anar inte hur många idiotiska saker man fått höra under dessa veckorna som gått. Eller så anar ni förmodligen det. Ty ingen kan väl ha undsluppit detta. Alla har vi säkert nån person i vår närhet som benhårt och styvnackat tror sig veta exakt hur landet ligger till. Från sin position i botten så har man ändå överblick över hela spelet liksom.
Yeah right!
Det finns just en sådan person i min närhet faktiskt. En som jag berättat om tidigare. Han som fnös åt det där tramset med att man måste deklarera sin inkomst. Han som hade en tjej med sig hem och gav henne 20 orgasmer på två timmars idogt knullande, och samtidigt gav henne titeln som "Århundrandets Stålklitta" eftersom just det påståendet skulle innebära en orgasm i genomsnitt var 6:e minut...
Föga förvånande så är denna gossen en stark anhängare av SD och säger sig även ha en alldeles ypperlig insikt i hur svensk invandringspolitik sett ut de senaste 100 åren. Jag ids inte ens försöka återge allt som ramlat ur den här gossens mun, utan konstaterar bara att han utnyttjar sin medborgerliga frihet att uttrycka sin åsikt men borde i själva verket ha utnyttjat rätten att knipa käft istället. En alldels ypperlig poster-boy för proverbet
"Skillnaden på att vara dum och att vara idiot är att den dumme tiger och idioten öppnar alltid käften och bevisar bortom all tvivel just hur jävla blåst han är.
Och det är faktiskt lite av detta som jag spyr på för tillfället.
Det finns ingen saklig debatt längre, trots att människor numera har alla chanser i världen att nå ut till hur många som helst med sitt budskap. Allt handlar om huruvuda man är rasist och dum i huvudet eller om man är feminist och likaledes dum i huvudet.
Jag har sett hur många som helst som gått ut med att de ska rösta på SD, och jag har sett många som lagt ut en bild om att de dyrt och heligt lovar att inte rösta på dem. Och ungefär samma sak med F!.
Jag brukar ju dra paralleller mellan just de två, eftersom de känns om ungefär lika extrema partier båda två, och att det förmodligen finns lika många invandrare i ledningen för SD som det finns män i F!.
....och de är förmodligen lika välkomna båda två, utan är mest där för syns skull.
Men jag har inte sett en enda jävel som stolt proklamerat att de tänker rösta på Centerpartiet!
Eller nån som dyrt och heligt lovat att rösta på Folkpartiet.
Eller Kristdemokraterna. Eller Vänsterpartiet.
Tre av de där har ingått i regeringen, men ingen som går ut med att vilja rösta på dem?
Föga förvånande så brukar de även få dansa på lina när det gäller den där 4% spärren.
Som sagt, jag kräks snart stora syndafloder över allt detta tjafs om politik.
Nån försökte ge mig ett uppmuntrande ord om att det är över på söndag.
Jo tjena mors!!
Det är ju nu det har brakat loss på riktigt på de där underbara sociala medierna!
Så till den grad att jag tammefan inte ska gå in där mera på så länge jag kan. För det är ju nu snacket börjar om hur dumma folk är. Man följer grafik på hur grannarna har röstat och ojar sig över vilka rasistsvin man har i sin omgivning. Om hur vissa inte borde tillåtas ha en demokratisk frihet att rösta, för de är ju ändå bara dumma i huvudet. Om att den nuvarande regeringen minsann har tagit hand om de som vill jobba och nu kommer alla slöa dagdrivande bidragslyftande latarslen att kunna fira julafton varje dag.
Jag brukar väl inte hymla om att jag anser alla politiker (med ett undantag) vara lögnaktiga arslen som säger precis de saker som kan få dem omvalda, och resterande 3 år 8 månader ägnar sig mest åt att pissa folk i ansiktet.
Men jag kan hålla med. Saker har blivit bättre för mig under de senaste åren. Och jag tror faktiskt att jag röstade på moderaterna förra gången av just den anledningen. Jag har haft det bra. Jag som haft ett jobb och kunnat tjäna pengar har haft mer över i fickan varje månad.
Men i år röstade jag på andra sidan.
Tycker inte att den typen av egoism borde få styra vårt land. Vi svenskar är bättre än så.
De flesta av oss i alla fall.
Vi är ett land av givmilda och vänliga människor. Artiga.
Det är det som sägs om oss ute i världen. Svenskar är artiga. Och kan många språk. För vi är öppna för nya saker.
Jag har det faktiskt gärna lite sämre om det innebär att någon som är cancersjuk faktiskt kan få ligga kvar i sin sjuksäng, istället för att tvingas söka jobb som personen ändå inte kommer kunna klara av. Människosynen under de senaste åren har känts jävligt inhuman faktiskt. Samtidigt som de rika lyft stora fina bonusar från sina privata företag som staten sålt tjänster till.
Jag har det gärna lite sämre, om det innebär att en doktor eller sjuksköterska hinner käka en macka och gå och pissa under sin stressiga dag. Jag har det gärna lite sämre, om det innebär att människor blir behandlade som människor och inte som varor med en prislapp.
Men absolut, argumentet står sig. Man har haft det bättre om man har haft ett jobb och tjänat pengar. Och det är ju det som det går ut på? Samtidigt så kanske alla dessa förespråkare för att latarslen ska ha skit och vi duktiga *klapp på axeln* hårt arbetande löneslavar minsann ska få någon liten slant extra måste inse en sak.
FAN TA DIG OM DU BLIR AV MED JOBBET!
Vad händer om du blir sjuk?
Vad händer om du får nog av din chef's pissiga attityd och överdrivna krav på dig, och du ber honom dra åt helvete?
Vad händer om du pressar dig till ditt yttersta och går sönder som människa och inte längre kan sköta ditt jobb, för att du försökte göra tre personers arbete?
Varje gång jag funderar i dessa banor så tänker jag på Astrid Lindgrens roman, och hör i mitt stilla sinne hur folket mumlar "All makt åt Tengil, vår befriare"
Arbetsgivaren har fått tillbaka makten över hjonen. Fan ta den som sticker upp och vågar klaga på inhumana krav. Då blir det sparken och fattighuset med de andra fårskallarna som vågade säga emot.
...är det nån som tror att jag är färdigklagad snart?
Nah-uh!
Finns massor med grejer till som jag reagerat på. En del fjantiga saker. Som t.ex brevbäraren som delade ut extra lappar där han bad om ursäkt för att han var tvingad att dela ut rasistisk propaganda, men att han inte kunde vägra för att han inte ville bli av med jobbet.
Hoppla, inte vill bli av med jobbet minsann!? Tänka sig...
Men okej, på ett sätt så var det väl kanske en beundransvärd grej att göra. Han gjorde sitt jobb, fast motvilligt.
I know the feeling brother...
Fast om jag hade fått en sådan lapp i min brevlåda så är jag ganska säker på att jag skulle ha printat ut en lapp och satt på min brevlåda, och det skulle ha stått ungefär såhär:
Kära brevbäraren.
Tack för att du bad om ursäkt för att du delat ut rasistisk propaganda, och jag har full förståelse för att det bara är en del av ditt arbete. Och man ska ju utföra sitt arbete på bästa sätt.
Men nu skulle jag faktiskt även vilja ha en ursäkt för att du delat ut Feministisk, Socialistisk, Kommunistisk (ja, kommunistisk. Vänstern hette en gång VPK, dvs Vänsterpartiet Kommunisterna. Jag har inte glömt) samt Kristen och Liberal propaganda. Kan du be om ursäkt för det ena så kan du bannemej be om ursäkt för de andra!!
Och vet du vad, din jävel?
Jag är inte särskilt förtjust i de där räkningarna du stoppar i min låda heller!!!
DE kan du tammesatan också be om ursäkt för, din förbånkade gamars avföring!
Ja, ni fattar.
Kan man be om ursäkt för det ena så kan man fanimej be om ursäkt för allt. För det är faktiskt inte bara SD som är dumma i huvudet. Ni vet alla de där "motdemonstranterna" som håller till långt ute på vänsterkanten?
De är inte särskilt friska de heller faktiskt.
De anser sig ha rätten att attackera en demonstration, utförd efter lagens alla regler, med alla tillstånd som krävs och där en viss typ av människor utför sin medborgerliga frihet att demonstrera för något de tror på.
Den typen av människor anser sig ha rätten att angripa med våld.
Något geni postade på sin FB det absolut geniala förslaget att om man tar med sig massor av kullager och kastar framför hovarna på polishästarna så ramlar hästarna och bryter benen.
Jättesmart! För att inte säga inhumant. Utan respekt för landets lagar och regler, och de personer som tagit till sin uppgift att se till så att alla följer dessa regler.
Folk gapar och skriker om SD, men glömmer bort att den andra sidan minsann inte är så trevliga alla gånger heller. Man kan dra parallellen tillbaka till världskriget.
Hitler var ett praktarsle, utan tvekan.
Stalin var fanimej ingen duvunge det heller. Och fan vet om han inte var orsaken till betydligt fler döda och mer lidande. Men han var en nödvändig allierad.
Ungefär som när VPK tvättade bort ordet "kommunist" ur sitt partinamn och blev en nödvändig allierad till S...
....man skulle kunna tro att jag var färdig nu, men då skulle man kunna tro fel.
I get it, jag borde kanske ha tömt ur mig några tankar under veckan som gick, istället för att tömma allt som ett enda skyfall. Men jag är nog snart klar.
Valet är i detta nu avklarat. Röster räknas och det jublas här och där.
Jag har inte kollat så jättenoga. Jag har nog med kräksmak i munnen som det är. Verkar som att SD faktiskt blev tredje största parti ändå.
Förmodligen borde jag väl resa mig upp och göra min "I told you so" dans, men just nu känner jag allt annat än för att dansa en sväng.
Men det är kanske inte så svårt att förstå trots allt. Dels har vi ju alla de andra partiernas huvudet i sanden politik som går ut på att inte lyssna alls på vad folket försöker säga genom att rösta in detta missnöjesparti.
Sen har vi ju faktiskt det faktum att jag innan valet gjorde en sån där Valkompass. Eller rättare, jag gjorde några stycken. Den som fanns på Dagens Nyheter upplevde jag som bäst, eftersom man då fick läsa argument för och emot i varje fråga.
De tre som hamnade i topp när resultatet visades hade alla ordet "demokrat" i sitt partinamn.
En ganska otippad och udda trio kan väl jag tycka. Det som hamnade i toppen stack dock ut lite mer än de andra två, och det hade varken Sverige eller Kristen i sitt namn.
Att de tre kunde hamna så nära varandra säger kanske mer om deras politik, än det säger om mina politiska åsikter?
Det som folk ojar sig över mest just nu är att SD har ökat ytterligare. Numera ser de ut att landa på 13% av rösterna. Tredje största parti. Vågmästare. Makten är i deras händer!!
Ursäkta? Vasaru...? Har DE makten?
Har ett parti med 13% av rösterna makten att diktera svensk politik?
Jag må vara jävligt usel på matte, men om SD har 13% så borde väl det innebära att alla de andra partierna har typ 87% av rösterna?
Att ett parti med så få andel av rösterna ändå kan anses vara de som kan diktera politiken säger allt jag vill veta om den sandlåda om utgör vår Riksdag!
Vi i den svenska befolkningen anklagas för att vara rasister och vi ska kämpa med blodet flytande på stadens gator för att förhindra rasismens vindar från att sprida sig, men en Kristdemokrat, en Centerpartist, en Folkpartist eller till och med en matherfakking Moderat kan inte ställa sig upp i Riksdagen och säga åt det där lilleputtpartiet att de kan gå och dra en gammal folkdräkt över sig, för VI kommer gemensamt att samarbeta över alla tänkbara blockgränser för att se till så att era 13% inte betyder ett skit!
....men det är väl helt otänkbart att en politiker kan rösta igenom något bara för att det är bra, och inte hindra det enbart på grund av vilket parti som lade förslaget!
Så, nu är jag färdig. 'nuff said liksom.
Jag lämnar er med de odödliga orden citerade av Arne Anka:
"Ibland undrar man om man lever i ett land eller i ett skämt"
